SWISCH sa det och så var mars förbi. Jag har precis vinkat av mamma och pappa på U-bahn och nu är det väl meningen att livet ska återgå till det vanliga ett tag. Vi har haft så mycket människor på besök att vi knappt hunnit andas och vi hoppas att den fantastiska vår vi nu har är på permanent vistelse. Imorgon är det jobb klockan nio och vi ser fram emot många härliga parkhäng framöver, för tiden här börjar sakta men säkert att rinna ut. Carpe diem säger vi, här får ni lite bilder, puss! /K