Idag blev vi överraskat glada när vi fick på att vi inte behöver jobba imorgon vilket betyder långhelg. 

 

Igår köpte jag en iPod som tillfälligt får ersätta min stulna iPhone. Good enough. 

 

Ikväll dricker vi öl och organiserar en 90-talsfest för enbart oss själva. Vi vet inte var det kommer ifrån men vi kände oss väldigt festliga så nu har vi varit kreativa och sitter för tillfället och lyssnar på spice girls och annan typisk 90-talsmusik. 

 

Idag har vi också hängt med vår underbara vän Oscar och i helgen ska vi besöka två julmarknader samt Ikea för inköp av starkvinsglögg och pepparkaksdeg. 

 

Puss på er /K

Hej på er kära vänner, familj och random bloggläsare (för det har vi ju tusen av). 

Nu var det ett tag sen jag skrev här och mycket har hänt sedan dess. Kanske inte utav erat intresse men jag tänker berätta ändå. Jag och Aris har iallafall lyckats få tag på en lägenhet. Så den första februari sitter vi i en egen lägenhet på Hunnebergsgatan. Det känns både fantastiskt och lite skrämmande, men på ett positivt sätt såklart. Så dagarna går numera ut på att kolla Blocket efter softa möbler och skriva önskelistor till tomten innehållande exempelvis toaborste och kökshanddukar. 

Jag har även färgat håret. Tanken var att jag skulle färga till min naturliga hårfärg, mörkblond, men det blev snarare någon blandning av kolabrunt, orange och fult. Har gråtit ex antal timmar på grund av denna missär men börjar sakta men säkert vänja mig. Tycker dock fortfarande inte om det och ska så fort håret fått vila lite färga tillbaka. 

 

Tårarna har inte bara runnit på grund av mitt hår utan även på grund av saknad. Jag saknar mina rävar så fruktansvärt mycket att det ibland gör ont i hela kroppen. Men mobilen räknar dagarna tills den 18 då Susanna och Katarina kommer hem, och till den 20 då Jill kommer. 

 

Sims har jag även börjat spela, och jag har tagit bort mitt ludd på min jacka. Idag har jag och Aris dessutom gått 6 kilometer i svidande kyla och nu har vi bakat en cheesecake. Så spännande är vårat liv. Men underbart mysigt är det iallafall. 

/E

Vilken helg. I fredags blev min mobil, båda mina bankkort, mitt körkort och 50€ stulna på ubahn och det var inte jättekul. Igår var det 1DDAY. I 7 och en halv timme satt vi och tittade på den mest oproddade livestreamen någonsin. Det var förmodligen det sämsta och bästa jag sett i hela mitt liv.

 

Idag är det söndag och vi är sega. 

 

Det är dock inte vilken söndag som helst. Idag är det exakt 22 år sedan Freddie Mercury, a.k.a världens bästa människa dog. Tänd ett ljus, lyssna på hans musik eller skänk honom i alla fall en tanke. 

 

Kärlek på alla.

 

/K

 

Som rubriken lyder, här kommer en soft bild. Så här ser mitt öga ut i skrivande stund. Ögat gör ont och ögat är rött. Tror att det är den superbilliga mascaran från kaufland som ställer till det. Så. Nu vet ni det. 

/S

"Idag är det fredag, det vill säga helg. Det har varit en mycket bra dag som började med energidryck vilket gjorde jobbet helt okej uthärdligt. Dessutom fick vi sluta tidigare då vi hade fyllt upp kvoten för däckpriser. Sedan åkte den svenska truppen från call centert till Kastanienalle för lite fika. Efter fikat åkte vi hem och träffade vår hyresvärd som hjälpte oss med lite grejer(kung) och sen käkade vi sushi(igen). Sen köpte vi öl.

 

I skrivandets stund sitter vi hemma på Schwiebussestrasse, dricker club mate, vin, öl och väntar på Rebecka (me dlem i svenska truppen). Vi dricker öl på.. Näe fan jag vet inte. Nu ska vi fortsätta dricka öl, lyssna på svensk pop och antagligen prata lite om däck. Det blir kul ju."

 

-Jill Skärby, Schwiebusserstrasse 8, Berlin, Germany. 

 

/K

 

Idag är det torsdag och vi är sååå glada att det snart är helg igen. Jill är just nu på jobbet och jag och sus har precis suttit och försökt reda ut de HUNDRATALS bankpapper som hela tiden fyller vår brevlåda. Det är som om de aldrig tar slut men nu har vi i alla fall lyckats få någon slags ordning.

 

Planerna för helgen ser ut så här:

På Fredag (alltså imorgon) tänkte vi dricka öl på Bergmannstrasse som ligger alldeles här nedanför, på Lördag ska vi sova igen alla timmar som gått förlorade den här veckan och framför allt kommer jag och Susanna sitta bänkade framför en 7-timmars livestream med One Direction. Det är nämligen dags för 1DDay och eftersom att varken jag eller sus har ätit något onyttigt på en månad är vi extremt taggade på att under dessa magiska 7 timmar trycka i oss allt ifrån starbucks morotskaka till schoko bons och cola. Livestreamen börjar klockan 9 på kvällen och håller på till 4 på morgonen så på Söndag kommer vi återigen att sova igen ytterligare förlorade timmar för att på kvällen besöka Berghain, en mycket känd klubb i Berlin. Vi tog måndagen ledigt, för det förtjänar vi.

 

Här får ni två underbara gifs på Harry,

 

Puss på er!  /K

 

 

 

Idag har vi städat till 80-talshits och gått en promenad ner till Bergmannstraße där vi spontanköpte sushi som vi tog med oss hem. Vi steg nyss upp ur ett gemensamt bubbelbad där vi bland annat satt och jammade till svenska björnstammen genom att slå på vattenytan. Vi trodde att vi var mer kungar än vi var. 

 

Livet i berlin alltså.

 

/K

 

 

 

Väntar främmande, pratar däck och mocha royal.

 

/SRB

 

 

Idag är det fredag och det är vi oerhört glada över. Lite välförtjänt helg tackar rävarna aldrig nej till.

 

Denna vecka har vi lyckats klara av två typiska grejer man ska göra i Berlin.

 

1. Jill fastnade i torsdags när dörrarna till tåget på tunnelbanan skulle stängas och blev i sista sekund räddad av diverse medresenärer.

 

2. Idag avnjöt vi en after-work öl på tunnelbanan, precis som så många andra gladlynta berlinare. 

 

När vi kom hem möttes vi av en överraskning och ni måste få en liten bakgrundshistoria för att förstå hur fantastisk den var.

 

Förra måndagen var vi ute på kareokebar och någonstans mellan klockan tre och fyra fastnade vi vid några träd för att Jill skulle kissa. Ingen hade mobiltelefon på sig så jag och Susanna bestämde oss för att stoppa första bästa människa på gatan för att fråga vad klockan var. Första bästa människor råkade vara en kille och en tjej från Frankrike som studerade i Brighton. Lite halvfulla som vi alla var stod vi där i nästan en halvtimme och diskuterade ditten och datten. Det kom fram att de båda hade besökt ett gammalt tivoli här i Berlin som är helt övergivet. De hade varit där på natten och filmat allting och helt plötslig hade tjejen ramlat ner i ett stort vattenhål och varit nära döden. "Very Blair witch-project of you", sa vi och ett långt samtal om huruvida vi alla skulle stå på Oscarsgalan om fem år inleddes. Avslutningsvis bad de oss om vår adress så att de kunde skicka filmen. "Ploj", tänkte vi och gav den innan vi skiljdes åt. 

 

Idag kom vi alltså hem och kollade som vanligt vårt postfack. Där fann vi, till vår stora förvåning, ett hårt packat paket. När vi insåg vem det var ifrån sprang vi upp till lägenheten och slet upp den lilla pappersförpackningen. Inuti fanns ALLT MÖJLIGT. Tre filmer, godis, gåtor, vykort, fotografier, någon slags polkagris med namnet 'Brighton Rock' (eftersom att jag hade sagt att jag älskade Queen), rosblad och en massa annat diverse. 

 

Förväntansfulla satte vi på dvd:n märkt 'Footage from Spreepark' och tittade på hela den 8 minuter långa videon där de går runt i mörkret bland övergivna berg-o-dalbanor. Det hände inte så mycket förutom under de sista två sekundrarna där man hör ett mycket ljudligt plask och Tom som förfärat drar efter andan. Det fanns också en film som de filmat efteråt där de låtsas gå till tivolit och sedan blir påkomna och mördade. 

 

Förstår att det här kanske verkar luddigt men vi blev helt euforiska. Nu gäller det bara att toppa deras paket med ett bättre. 

 

Här får ni lite bilder. 

 

Kröka lugnt, pusssss

 

/K

 

Håller mitt löfte om att blogga oftare och slänger in något ganska spontant.

 

Idag har vi jobbat som vanligt och nu sitter jag ensam vid köksbordet och lyssnar på Queen medan Jill och Susanna ligger i sina sängar med sina datorer. Standarddag på Schwiebusserstrasse 8. 

 

Idag har vi bott i Berlin i exakt 71 dagar och i takt med att hösten och kylan smyger sig på känner man sig mindre och mindre som en turist och mer och mer som att man faktiskt bor här. Då och då kommer någon fram och frågar om vägen och istället för att säga "Sorry I'm not from here" inser man att ibland kan man faktiskt förklara, och förmodligen på bättre engelska än de flesta tyskar. 

 

Man inser också med tiden att Berlin är en ganska fantastisk stad. En ny vän går att hitta bakom varje knut och det negativa med Tyskland generellt sett är väl egentligen bara bristen på kundkorgar, löjligt många mynt av alla sorter och det överdrivet byråkratiska med ALLTING. 

 

Klart att man längtar hem ibland ändå. Självklart händer det att man rycker till när man hör någon prata svenska på tunnelbanan och det är svårt att låta bli att känna sig nostalgisk när man skamset sätter på ett avsnitt Doobidoo på svt play. Längta hem kommer man nog göra lite hela livet. 

 

Själv saknar jag mitt hem ganska mycket ibland. Vill inte identifiera mig för mycket med Ulf Lundell men kanske trivs jag ändå bäst i öppna landskap. 

 

Avslutar med en bild på världens bästa människa. 

Ta och lyssna på lite Queen, det mår man alltid bra av vare sig man bor i storstad eller nära havet.

/K

 

 

Oj jag vet inte ens var jag ska börja. Förlåt, först och främst, för att vi är så fruktansvärt dåliga på att blogga. Vi ska verkligen försöka att bli bättre på det. Lovar.

 

De senaste veckorna har varit händelserika. Jill kom tillbaka, och när Linnea och Anna kom och hälsade på den här veckan bodde vi under några dagar 5 stycken i lägenheten. Men Sigrid lämnade oss i onsdags och i morse var det Anna och Linneas tur att återvända till Sverige så nu är vi tillbaka i samma gamla banor igen. 

 

Idag besökte vi Mauerpark och deras söndagsmarknad - en av de största i Berlin. Inte mycket inhandlades utan vi gick mest runt och frös och myste. När vi kom hem åt vi grönsakssoppa och kollade på Rapport samt Doobidoo på svt play. 

 

Är väldigt, väldigt trött nu och det är min ursäkt för att det här inlägget blev väldigt kort och tråkigt. Här får ni lite bilder. Förlåt igen.

 

/K